Tänk, vår lillasyster har redan blivit så "stor" att hon ska börja på dagis...
Vi började inskolningen förra måndagen och det har gått över förväntan.
Jag tyckte att vi stod och stampade på samma ställe ett tag och inte kom någon vart. Men det lossnade när personalen kom på att det inte går att vänta ut henne, hon lämnar inte mig om jag finns i närheten. Jag får säga "hej då" och gå. Några gånger har hon protesterat, några har hon inte sagt ett pip.
De två senaste dagarna har hon varit där länge och både sovit och ätit och hon har klarat det galant trots att storasyster har varit hemma och kurerat sina vattkoppor.
Slänger in en bild på kuddfodralet jag knåpade ihop en kväll (eftersom jag lovat Mia det). Kan tala om att symaskinen och jag inte var särskilt bra kompisar, så det blev många fula ord.. Dessutom blev det inte som jag tänkt mig från början. Men jag har sytt fodralet själv och det blev hyfsat, så jag får vara nöjd.
Huvudsaken är ju ändå att kudden blir personlig så att Kajsa vet vilken som är hennes på vilan :D
